De senaste dagarna har jag varit orolig för att bebisen i magen inte har börjat vända på sig. Jag är livrädd för två saker när det gäller förlossningar och det är vändning och kejsarsnitt. Det ska göra jävligt ont att försöka vända en bebis och smärta är något som jag gärna undviker. Därför är jag också rädd för kejsarsnitt. Jag kan inte fatta att folk hellre väljer det alternativet än att föda "vanligt". Ett kejsarsnitt är ju faktiskt en operation. Jag trodde att de flesta undvek sådana. Men jag dömer ingen. Alla gör ju sitt eget val.
Iallafall så var jag hos barnmorskan idag och till min stora glädje så ligger bebisen med huvudet långt ner. Den har inte fixerat sig än men det gjorde inte Freddy heller. Så nu slipper jag oroa mig för det. Rörelserna som jag känner hela tiden är att bebisen flyttar på rumpan i sidled. Det hade jag redan listat ut men jag trodde att hela bebisen låg i sidled. Skönt iallafall att veta att huvudet ligger neråt.
Bebisen kan iallafall få komma nu. Eller iallafall om en dryg vecka. Det vore bra om Anders kunde få ha jour först och att Freddys dop kan bli avklarat utan problem. Men efter den andra september så är bebisen så välkommen.
Jag ska gå ner nu och fråga Anders lite snällt om han vill hjälpa mig att bära upp kartongen som spjälsängen ligger i. Annars så öppnar jag den imorgon och springer upp och ner i trappen med de olika delarna. Jag vill ha den färdig i sovrummet så fort som möjligt. Efter det så är allting klart. Kläderna och blöjorna ligger och väntar. Vagnen står redo för promenader nere. Jag vill ha min bebis nu!!
Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar