Det känns så overkligt att vi ska få en bebis. Det var ju alldeles nyss vi fick en och snart ska vi få en till. Jag kan sitta och titta på bilder på Freddy när han var pytteliten och det känns så overkligt att han nyss var just så liten. Han är ju stora killen nu! Fortfarande en bebis men ändå inte. Han kan ju stå och går med sin lära-gå-vagn. Han har två tänder och äter bara burkmat, ingen ersättning längre. Det är så häftigt att utvecklingen går så fort. Det är nästan så att jag har glömt bort hur det är att ha ett litet spädbarn. Men det kommer jag få uppleva igen snart. Helt overkligt!!
Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar